Raku är en brännteknik som uppkom i Japan under senare hälften av 1500-talet i anslutning till den japanska te-ceremonin. Här nedanför kan du se en bildserie på processen och lite allmänna bilder från mina rakubränningar.

Jag bränner i en liten vedeldad ugn som jag själv byggt, bild 1. Förutom ugnen och veden behöver jag en tunna vatten, en tunna fuktigt sågspån, en lång tång och ett par ordentliga handskar, bild 4 och bild 5. Jag börjar med att förvärma fatet, som skall brännas, på skorstenen för att minska risken för att det spricker av värmespänningar när jag sedan sätter in det i den c:a 700 grader C varma ungen, bild 6. Fatet sätts in och jag eldar upp ugnen till c:a 1000 grader C. Därefter lyfter jag ut fatet med tång och lägger det i sågspånet, bild 10 och bild 11. Spånet förkolnas nu av värmen från fatet, kolet går in i lerans porer och bränner fast. Detta ger fatet vackra svarta nyanser och kan även ändra färgerna på glasyren. För att avstanna processen kyler jag fatet i vatten, bild 14. Efter lite diskning är fatet klart.

Till skillnad från en vanlig bränning, som tar ungefär ett dygn, sker hela bränningsprocessen vid rakubränning på omkring tjugo minuter. De snabba temperaturförändringarna medför stora risker. Rakubränning ger vackra livfulla föremål, men ungefär hälften spricker under bränningsfasen.